Hur säger man nej till fikabröd?

På mitt jobb fikar vi ordentligt ihop en gång i veckan. Då har vi avdelningsfika. Vi turas om att ta med oss fika, en del köper färdigt, en del bakar själva. Dessa fikor är den absolut svåraste tidpunkten på veckan för mig att undvika godis, för är det nån gång jag trillar dit och äter fast jag inte egentligen vill äta, så är det när jag inte kan tacka nej när någon bjuder.

Varför ska det vara så svårt?

Efter nyår höll jag och ett par kompisar på med en stegtävling. Eller ja, det var en gemensam utmaning snarare än en tävling. Vi skulle tillsammans gå tre miljoner steg på 6 veckor. Samtidigt passade jag på att utmana mig själv att inte äta godis under dessa 6 veckor. Jag har ALDRIG lyckats med det tidigare, så fort nån bjuder mig på godis så kan jag inte tacka nej och har jag väl börjat äta så bara fortsätter jag.

Nu under stegtävlingen så berättade jag för alla på kontoret att vi höll på med en stegtävling och att jag dessutom skulle undvika godis under 6 veckor.

Det här är vad som hände:

De två första veckorna blev jag utmobbad. Ingen förstod varför jag inte åt fikat. De tyckte det hela var störtlöjligt och alldeles för pretentiöst och rent ut sagt onödigt! Lite fika måste man ju unna sig! Speciellt jag, som tränar så mycket! (Tydligen är den enda anledningen att undvika fika att man tycker att man är tjock.) Det här var faktiskt ganska jobbigt, men jag hade bestämt mig för att stå ut i 6 veckor, så jag stod på mig och tackade nej.

Men här kommer det fina: när de sen märkte att jag ändå envisades med att tacka nej så slutade dom bjuda mig. När det delades ut tallrikar till tårtan så hoppade de över mig på bordet. Efter dessa inledande två veckor var det självklart att jag inte skulle äta nåt, så jag blev inte bjuden för de utgick från att jag skulle hoppa över. Snacka om att det var enkelt att undvika fikat plötsligt! Jag behövde inte ta beslutet att stå över fikat, för det hade dom andra redan beslutat åt mig. Så enkelt!

Så när jag efter ytterligare ett par veckor plötsligt åt en semla fick jag istället för 12 personer som undrade varför jag INTE skulle ha en semla, 12 personer som utbrast MEN VA!? Äter du semla!? Det får du ju inte!

Sen fick jag ägna fikapausen åt att rättfärdiga varför jag valt att äta semlan… och det var faktiskt svårare än att förklara varför jag valt att inte äta.

Vår!

Söndag i soffan

Det händer inte så mycket här idag.

Leker lite med kameran. Läser instruktionsboken, testar mjukvaran som följde med.

Känner mig lite klen, försöker vila i soffan. Passar på att läsa ut första Twilight-boken.

Hoppas på mer energi i veckan.

Nyheter i sovrummet

Har plötsligt fått ny inspiration att fixa med lägenheten igen. Det går i perioder det där, nu kände jag det var dags för ett ryck och fixa lite sånt som jag går och stör mig på.

Mitt sovrum har t.ex. varit lite sådär halvfärdigt ganska länge nu. Sänglampan ligger o-uppskruvad på sängbordet och väggen mitt emot sängen är helt tom. För ett tag sen kom pappa hem till mig med två gamla förstärkare som han typ hittat i förrådet när han rensade och undrade om jag ville ha, och då kom vi på att jag kunde koppla in mina gamla högtalare som stod och tog upp plats i mitt förråd och använda det som väckarklocka i sovrummet. Så numera väcker radion mig på morgonen med rejäl ljudvolym samtidigt som det tänds en massa lampor. Inte för att det verkligen väcker mig ändå, men det är iaf bättre än bara en liten ringsignal på mobilen.

Tyvärr är högtalarna ganska fula, vill ha dom vita eller svarta istället, återstår att se hur jag löser det problemet… men jag hittade skoskåpet jag tänkt ut skulle passa jättebra mellan högtalarna på Blocket i veckan och fick hjälp av pappa att ta hem det. Passar superfint mitt emot sängen!

Nöjd!

Hej!

Jag har skaffat systemkamera!

Måste alltså börja blogga igen så jag har en anledning att fota :) Börjar med att visa allra första bilden tagen med kameran… det gråa blurret på det svarta linnet är smuts på spegeln. Inte kamerans fel. Jag måste visst städa spegeln.

Hej!

Semesterpaus

Jag har semester, vem tusan orkar blogga då? :)

Skrivbord

Såhär ser skrivbordshörnan jag har i vardagsrummet ut just nu, det är okej, men jag är inte helt nöjd…

Nu har jag hittat skrivbordet som kommer bli perfekt! Istället för ek-hurtsen och ek-skrivbodet som står där nu.

IKEA BURS skrivbord, finns i högglans vitt och svart. Det är mindre djupt, bara 40 cm, så det tar inte lika mycket plats i rummet. Ska ju bara ha det till laptopen när den står och spelar Spotify för mig och när jag behöver googla nåt snabbt. Annars sitter jag ju i soffan eller vid det ”riktiga” skrivbordet i sovrummet. Vad tror ni?

Och kanske en (eller två) såna här pallar till?

Den stora frågan är bara, köpa ett vitt eller ett svart skrivbord? Det svarta blir ju bra bredvid det svarta pianot, men kommer jag ångra mig och vilja ha ett vitt om någon vecka?

Istället för gymmet

Åt kanelbullar till lunch igår, så jag var inte så pepp på att träna efteråt. Prioriterade tre avsnitt Brothers & Sisters och ett paket Ballerina istället.

Bra val! :)

Lunch med mamma

Utnyttjar att jag jobbar i samma stad som mina föräldrar bor, och stack hem till mamma som jobbade hemma igår på lunchen. Jag bidrog med färdigrätter från ICA och hon bidrog med dukningen :)

Man måste komma ihåg de fina småsakerna i livet! Lunch med mamma på en vardag, det är lyx!

Lyft, lyft, lyft

Jag SKA lära mig springa. Jag vet att jag tjatar om det. Jag tycker jag försöker hela tiden och misslyckas men jag ska fan inte ge upp!

Tyckte ändå idén med att börja med bara en (1) smärtfri löpbands-kilometer var bra. Hade ju kommit igång bra och var halvvägs, men sen blev jag förkyld, och det dröjde två veckor tills jag sprang igen igår kväll. Så då fick jag ju börja om. Vänja kroppen sakta och undvik träningsvärk, för jag kan inte känna skillnad i höften på träningsvärk och annan värk så det känns enklast att bara undvika all form av värk och eliminera alla risker för överbelastning.

Sprang 2+2+2+2 minuter igår, känns inget idag mer än träningsvärk i ländrygg och vader. Så nu är jag på väg igen! :)

Lutar mig framåt så jag landar på framfoten, spänner magen, slappnar av i axlar, stolt hållning, och tänker lyft, lyft, lyft, lyft, lyft. Funkar fint!

Bild från Malmömilen i helgen, som jag uppenbarligen inte sprang. 2013 kanske?

Möblerat om lite

Jag börjar bli nöjd nu med min lägenhet. Det känns som att möblerna hittat sina platser, och jag trivs när jag är hemma nu. Men det som stört mig senaste tiden är att det inte fick plats något skrivbord på ett bra ställe i lägenheten. Jag har en liten hörna i sovrummet, ett skrymsle mest, där jag har ställt ett 80cm brett skrivbord. Det står bra där, men jag sitter aldrig där. Vill inte hänga i sovrummet när jag är hemma och inte sover. Vet inte om det är bra eller dåligt, egentligen kanske det är bra för jag sitter ju vid skrivbordet på jobbet hela dagarna och gör helst annat när jag är hemma.

Iallafall, så har jag alltid i mina tidigare lägenheter haft ett bra skrivbord hemma och spenderat mycket tid vid det. Så jag skulle vilja få plats med skrivbordet i vardagsrummet. Rummet är ganska stort, så det borde få plats, men samtidigt ska det samsas med en stor hörnsoffa, en stor tv-bänk, ett piano och ett matbord. Utan att rummet känns övermöblerat och trångt.

Jag hade gett upp på skrivbordet, men testade nu att flytta på matbordet och ställa skrivbordet där matbordet annars står. Matbordet kanske kunde stå mitt ute i rummet istället för intill väggen? Såhär blev det.

För trångt? Övermöblerat? Eller rent av ganska mysigt? Jag har som vanligt svårt att bestämma mig!

Sönder

Jag har fortfarande ont i axeln. I helgen var det så illa att jag inte kunde lyfta min arm. Nu kan jag använda den men jag känner att det gör ont. Och nej, det känns inte som vanlig träningsvärk. Det känns som att jag är sönder. Det känns faktiskt väldigt snarlikt som när jag skadade höften, så därför äter jag Ipren och hoppas att det dämpar inflammationen, om det nu är en inflammation.

Jag förstår inte hur jag kan gå så sönder av ETT BODYPUMP-PASS? Fattar ni varför jag känner att jag måste träna? Jag är så förbannat klen! Minsta lilla förstör mig!

Jag undrar ofta hur folk lyckas springa marathon. Jag har t.ex. en kollega som anmält sig till två marathonpass i år. Hon brukar svara att ”det är bara att träna”. Jag förstår aldrig vad hon menar. Vadå bara att träna? När jag tränar går jag sönder. Även när jag tränar mindre än jag brukar, även när jag sänker mina vikter, även när jag försöker att vila mellan passen. Jag har testat att träna mer, jag har testat att träna mindre. Oavsett vad går jag sönder.

Jag ger fan snart upp och skaffar mig en annan hobby. Nåt där man sitter stilla.

Herrgym på Actic Olympen

Jag fick nys om att Actic snart slår upp dörrarna för ett stort, helt nytt, gym ett stenkast ifrån mitt kontor. Actic Olympen beräknas öppna i höst. Det kommer bli ett stort gym med två gruppträningssalar och en spinningsal. Perfekt tänkte jag!

Men när jag tittade lite extra på deras planlösning, upptäckte jag att de har ett utrymme för ”Fria vikter damer” och betydligt större utrymme för ”Fria vikter herrar”.

Eh? Jag kan förstå att en del tjejer vill ha ett separat tjejgym, jag vill det inte, men jag kan förstå att andra vill. Jag vill däremot styrketräna där det finns flest redskap, flest maskiner, störst ytor och mest att titta på ;)

Menar Actic att jag som tjej ska hålla mig i det lilla utrymmet? Att killarna ska titta på mig som om jag gått fel när jag går in i det stora gymmet?

Blir förbannad! Jag har mailat Actic och frågat hur de tänkt. Hoppas på en vettig förklaring.

Aj!

Jjag vill egentligen inte vara gnällig men nu är det andra gången på kort tid som jag fått ont i vänster axel av BodyPump. På precis samma sätt. Jag kan knappt lyfta armen, gör jätteont!

Vadfaaan?

Första gången tog det ungefär en vecka innan det la sig. Hrrmmmfffff. Det är inte riktigt vad jag hade planerat nu.

Vad är det jag gör fel? Känns som kroppen säger ”höhöhö du ääääär klen och svag, kom inte här och inbilla dig nåt annat!”.

Upp med ljudvolymen!

Satte igång träningen efter förkylningen med BodyBalance i torsdags, det blev tyvärr den gamla releasen (BB52) som jag inte riktigt gillar… Kan inte exakt förklara varför, men jag har tyckt den varit tråkig? Och jag gillar inte mediationsmusiken i slutet, brukar mest ligga och störa mig på musiken och önska att det tar slut snart. Ledaren envisades dessutom med att ha jättelåg ljudvolym, det tråkigaste som finns är ju att träna gruppträning med för låg volym! Så jag hade inga höga förväntningar på passet, dels eftersom det var release 52 och dels eftersom jag hade huvudvärk, var trött och precis varit sjuk och inte hade värmt upp innan passet.

Men under passets gång så vaknade min kropp och det blev jättebra! Jag undrade varför jag tyckt illa om releasen tidigare… den är ju bra!? Och ledaren gjorde ett genidrag i slutet och tog de sista låtarna från BB51 istället, som är såååå mycket bättre. Så jag fick min fina meditation i slutet med Stanton Lainer, som nog är min absoluta all time favorit i BodyBalance. Lyssna på den i Spotify! Att ligga helt stilla och bara lyssna och sen till slut röra lite på tårna, åh, bästa känslan i världen!

Dagen efter kände jag att det var nog med vilande så jag gick från jobbet galet tidigt, redan halv fyra, för att hinna till BodyPump-passet halv fem i Malmö. Och här blev det party! :) Ledaren körde nya BP68 för första gången och skruvade upp ljudvolymen och stämningen rejält! Det var roligt, men jag var trött… i utfallslåten darrade mina ben fortfarande efter benböjen en kvart tidigare, jag uthärdade genom att köra helt utan vikter och på golvet istället för mot stepbrädan, men det kändes kass. Hatar att vara klen!

Försöker dock vända tanken från ”fan vad det här är jobbigt, jag är för svag!” till ”fan vad det här är jobbigt, nu blir jag stark!”.

Idag behöver jag hjälp att sätta mig ner på toaletten, så ont har jag i låren :)

Om jag måste välja

Om jag måste välja EN sak att äta resten av livet, så väljer jag mosade jordgubbar i filmjölk. Jag vet att det ser hemskt äckligt ut på bilden, det är inte så vackert, men det är desto godare :)

Och nu har jordgubbssäsongen inletts! Det finns jordgubbar på ICA! Så nu har jag ytterligare en fantastisk anledning att gå upp på morgonen, den underbara frukosten! Varje morgon lika gott!

Jag dansar iväg golfbollarna

Haha hittade en app till iPhonen där man kan göra såhär roliga bilder, som den till vänster :) Allting blir ju roligare med rosa peggar!

Slog lite bollar på driving rangen igår. Jag slår bra när jag föreställer mig att jag är i danssalen, inte på golfbanan. En av de viktigaste sakerna att lära sig som dansare är att koppla bort huvudet och känna rörelserna i kroppen. Det tog mig många år att lära mig det och det var länge sen nu, men jag minns när jag till slut förstod vad mina danslärare snackade om, det var helt magiskt!

När man snabbt ska lära sig en ny koreografi hinner man inte använda huvudet. Man måste använda muskelminnet. Det går inte att tänka ”ta ett steg till vänster samtidigt som höften går åt höger och vänster arm rör sig i en båge snett framför upp bakåt och sen direkt efter höger arm rakt fram” på taktslag ett och två och sen nåt helt annat på taktslag tre och fyra. Nä, man måste göra rörelsen och känna hur det känns och komma ihåg den känslan. Då kan man koppla bort huvudet och bara göra hela koreografin utan att tänka. När man ska göra rörelsen igen så minns man känslan och kroppen gör som den minns. Ibland känns det där surrealistiskt, när jag intensivt väldigt snabbt lär mig nya steg, så plötsligt kan jag tänka ”men vad gör jag?” och huvudet har ingen aning. Ändå kan jag göra koreografin.

Likadant är det på golfbanan. Jag måste känna rörelsen, känna hur svingen känns i kroppen. Jag kan inte ta instruktioner som ”håll klubbhuvudet i linje med…” eller ”tänk på att inte vinkla handleden”. Jag fattar inte sånt. Inte ens ”stå stilla” funkar. Däremot fungerar det att tänka ”stabilisera coren!” :) När jag stabiliserar min core, står jag stilla. När jag gör en rotation i ryggen i svingen så att det känns precis som det gör i BodyBalance, då slår jag rätt. Och när jag slår rätt, känner jag hur det känns, och kan slå likadant slaget efteråt.

Så att träffa en golfboll är ungefär som att dansa! Nu ska jag alltså bara hitta en golf pro som även kan dansa balett så att jag kan lära mig slå ordentligt… var hittar man en sån? :)

Fint!

Ahhhh, jag ÄLSKAR mitt jobb! :D

Efter att ha varit hemma sjuk ett par dagar, största tiden utan sällskap, är det UNDERBART att komma tillbaka till jobbet! Här finns folk att fika med och massa fina saker att programmera! Är så lyckligt lottad att ha ett jobb jag trivs med!

Skulle sticka hem tidigt idag hade jag hem men kunde som vanligt inte slita mig, så jag är kvar fortfarande, klockan är snart 19. Men nu blir det lite bollar på driving rangen med pappsen :)

Nationaldagen

Femte dagen ledig idag. Jag har såklart varit sjuk… hade planerat att golfa hela ledigheten, men det blev bara en dag. Sen låg jag hemma och orkade inte röra mig :( Firade nationaldagen med att ligga i skuggan under mitt parasoll på uteplatsen. Fasen vad varmt det varit senaste dagarna!

Passade på att fixa med bloggen när jag ändå inte orkade göra nåt fysiskt. Nu har jag flyttat till uppmedhakan.se! Har lite att pilla med vad gäller bilder i inläggen, t.ex. syns inte denna bild i RSS-flödet.. och det strular lite med bildstorlekar från iPhonen.

Känner mig lite piggare nu, men blir nog ingen träning imorgon heller. Golf kanske?

Tusen skadefria meter?

Jag testar en ny grej med träningen nu: realistiska träningsmål. Jag brukar ju sätta skyhöga krav på mig själv, typ ”spring en mil” trots att jag aldrig någonsin sprungit en meter eller ”gör en chin” trots att jag bara kan lyfta mig själv två centimeter. Klart att det inte fungerar!

Jag håller fast vid att jag inte ska ha ett träningsschema. Jag gör fortfarande scheman men jag slänger dom direkt, jag vet att jag inte ska ha ett schema. Däremot vill jag ha mål för att träna helt utan mål känns meningslöst. Fast utan tidskrav. Det får inte finnas någon deadline, då lägger jag ner direkt, så barnslig är jag.

Mitt nya mål är detta: springa en kilometer. Haha :) Jag ska inte springa en mil. Jag ska inte springa Göteborgsvarvet. Jag ska inte springa fem kilometer. Nä, jag ska springa en kilometer i ett sträck på löpbandet, UTAN att få ont i höften.

Och först när jag klarat det, så höjer jag ribban därifrån. Om jag nu klarar det utan att höften gnäller. Det känns realistiskt, för det innebär 6 minuter på 10km/h-hastighet, och jag springer 3 minuter nu. Jag har gjort fem pass redan, såhär:

Pass 1: 3min gång, 2 min löpning, 1 min gång, 2 min löp, 1 min gång, 2 min löp
Pass 2: 3min + 2 min + 1 min + 2 min + 1 min + 2 min + 1 min + 2 min
Pass 3: 3min + 2 min + 1 min + 2 min + 1 min + 2 min + 1 min + 2 min
Pass 4: 3min + 2 min + 1 min + 3 min + 1 min + 2 min + 1 min + 2 min
Pass 5: 3min + 2 min + 1 min + 3 min + 1 min + 3 min + 1 min + 2 min

Taktiken är alltså att ta det lugnt och inte stressa. Långsamt långsamt vänja fötter, ben och höfter vid det monotona löpsteget. Jag har tänkt att inte öka det totala antalet löp-minuter mer nu, nu är det 10 minuter. Men jag drar ner på gången mellan så att det till slut blir 2+6+2 minuter löpning. När jag klarat det ska jag fira! :) Hoppas klara det nånstans på pass 14! :)

(Och nej, jag har inte gett upp mitt chins-mål. Jag behöver bara något mer realistiskt att uppnå under tiden jag jobbar mig dit.)